OK, så...
Sonen har lånat ut sin lägenhet till polaren som flyttade ihop med sin ON-OFF-tjej efter att ha varit Off med henne en period. Den här killen har ett kinkigt förhållandesätt i relationer. Hans tjejer är de här tuffa tjejerna med skinn på näsan och en eller ett par skruvar lösa. Det funkar, för han är inte direkt skärpt själv men jättemysig om man inte är kräsen.
Sonen har lånat ut sin lägenhet till polaren som flyttade ihop med sin ON-OFF-tjej efter att ha varit Off med henne en period. Den här killen har ett kinkigt förhållandesätt i relationer. Hans tjejer är de här tuffa tjejerna med skinn på näsan och en eller ett par skruvar lösa. Det funkar, för han är inte direkt skärpt själv men jättemysig om man inte är kräsen.
Det udda paret flyttade ihop i hans lägenhet och när jag frågade honom om hur han tänkte kring det så sa han att det var onödigt att de bodde skilda eftersom hon ändå alltid var hos honom. Tydligen så var han tillfälligt sinnesförvirrad vid tillfället eftersom han hade glömt alla OFF-perioderna. Då samtalet verkade vara på en så låg nivå så la jag ner det och frågade istället sonen om sammanslagningen. Jag vet att sonen inte är stormförjust i den här tjejen för när hon får i sig alkohol så tappar hon alla spärrar och förvandlas till en riktig bitch. Till hennes försvar kan man väl säga att han, killen, inte heller hanterar alkohol särskilt sansat. Han brukar vifta vilt med knytnävarna(asså, inte med tjejen utan med någon annan berusad stolle i omgivningen) och det brukar uppstå en blåtira både här och där men lugn bara, allt brukar bli förlåtet på pizzerian på söndagen då den inre kretsen bland bakfyllorna samlas för att fylla sin buk.
Tillbaka till sonen. Han gav mig inte heller något vettigt svar. Mina skarpa mammaögon såg att sonen inte var helt nöjd över att de flyttar ihop men eftersom det finns en outtalad lojalitetsprincip bland boyzen så sägs inget till nyfikna mammor som lägger näsan i blöt. Bristen på feedback gjorde att jag backade och släppte mina funderingar. Ja, asså jag släppte det tankemässigt men min magkänsla sa mig att - Näe, det här är inte färdigutrett. Det är bara en paus i utredningen.
Nu har de unga 2 asså råkat i luven på varandra och polaren åker ut och hamnar i sonens lägenhet och sonen hamnar hos mamman som försökte grotta i det här när de flyttade ihop. Sonen kom hem inatt och skickar ett mess till mig om att han önskar skjuts hem till sin lägenhet under dagen för bilen är i garaget som tillhör hans egen lägenhet. Och, eftersom dramatiken utspelar sig under natten och jag är helt borta när jag sover så läser jag messet under natten och när jag vaknar på söndagen så är allt bortblåst.
Och idag hade jag planerat en fika hos kompisens mormor och morfar. De bor på ett jättegrymt ålderdomshem med en inomhusdjungel med gröna växter, apelsinträd, palmer och en damm med karpar. Till den här fikan tänkte jag att jag skulle köpa med mig en bunt tulpaner och när jag står i affären så ringer sonen och undrar varför jag har åkt hemifrån utan honom när jag hade messat att jag skulle skjutsa hem honom till hans lägenhet. Det känns lite som att man är en av de här föräldrarna som glömmer barnen på macken efter att de har tankat. Så jag vänder hem, plockar upp människan och dumpar honom och åker sen vidare dit jag ska och är en halvtimme sen. Jag avskyr att vara sen.
När jag står på Coop för att handla tulpaner så kommer en manlig butiksanställd fram till mig med ett leende som går från ena örat till det andra och efter att han har släppt den ena efter den andra tafatta kommentaren så fattar jag att han raggar på mig. På Coop, någonstans mellan tulpanerna och hyllan med kattmaten. Tro mig, hans raggningsrepliker var så pinsamma och jag är fast på hans arbetsplats och står med en scanner med scannade varor som jag inte bara kan släppa och fly. Först undrade han vilken färg på tulpanerna jag föredrog, sen undrade han vad det var för ras på katten och om katten var en innekatt. Och när han trodde att han hade halva inne så frågade han vart katten bodde. Hela tiden med det djävla leendet som visade en ojämn uppsättning tänder och en halvmeter tandkött.
Trots att jag snäste av Coop-Casanova så hängde han som en julkula på mig ända till kassan och där lutar han sig lite snyggt mot pelaren som jag står och betalar mina varor på och ser sådär astöntig ut och undrar om jag har provat Semlorna i Coop-fiket. -Men skjut mig, tänker jag. Dissar jag inte Casanova så kommer jag få med mig eländet ända in i bilen så jag säger...-Hörru du, jag är faktiskt totalt ointresserad av dig och semlorna. Om det nu är möjligt så ler Coop-Casanova ännu bredare och säger att det gör inget för han har redan en tjej. -Men du kan väl hojta till om du ändrar dig, säger han käckt. Mmm, tänker jag och halvspringer, vetandes om att jag hellre fryser till is än överväger något där han är inkluderad.
Nå efter att flytt från Coop- Casanova och dumpat en son som har flyttat hem för att kompisen har flyttat tillhonom så njuter jag av en helt fantastisk söndag med hembakat i nästan 3 timmar. Väl hemma igen har de högre makterna sett till att sonen åter har hamnat hos mig. Denna gången med ännu en annan kompis. Det är derby på C More. Djurgården spelar mot Hammarby. Och katten har de stängt in i ett rum för han är översocial och det är svårt att se bengaler och mål med en katt som är all over you. Min katt är lite knas. Han har oxå lite svårt att ta ett nej. Jag släpper ut pälsbollen och börjar med middagen. Tack o lov, så vinner Djurgården matchen. Vi håller absolut inte på Djurgården men seriöst...mellan 2 onda ting, då får man ta ställning för det som är minst illa. Även om det innebär att ett skitlag som Djurgården vinner.
Tillbaka till sonen. Han gav mig inte heller något vettigt svar. Mina skarpa mammaögon såg att sonen inte var helt nöjd över att de flyttar ihop men eftersom det finns en outtalad lojalitetsprincip bland boyzen så sägs inget till nyfikna mammor som lägger näsan i blöt. Bristen på feedback gjorde att jag backade och släppte mina funderingar. Ja, asså jag släppte det tankemässigt men min magkänsla sa mig att - Näe, det här är inte färdigutrett. Det är bara en paus i utredningen.
Nu har de unga 2 asså råkat i luven på varandra och polaren åker ut och hamnar i sonens lägenhet och sonen hamnar hos mamman som försökte grotta i det här när de flyttade ihop. Sonen kom hem inatt och skickar ett mess till mig om att han önskar skjuts hem till sin lägenhet under dagen för bilen är i garaget som tillhör hans egen lägenhet. Och, eftersom dramatiken utspelar sig under natten och jag är helt borta när jag sover så läser jag messet under natten och när jag vaknar på söndagen så är allt bortblåst.
Och idag hade jag planerat en fika hos kompisens mormor och morfar. De bor på ett jättegrymt ålderdomshem med en inomhusdjungel med gröna växter, apelsinträd, palmer och en damm med karpar. Till den här fikan tänkte jag att jag skulle köpa med mig en bunt tulpaner och när jag står i affären så ringer sonen och undrar varför jag har åkt hemifrån utan honom när jag hade messat att jag skulle skjutsa hem honom till hans lägenhet. Det känns lite som att man är en av de här föräldrarna som glömmer barnen på macken efter att de har tankat. Så jag vänder hem, plockar upp människan och dumpar honom och åker sen vidare dit jag ska och är en halvtimme sen. Jag avskyr att vara sen.
När jag står på Coop för att handla tulpaner så kommer en manlig butiksanställd fram till mig med ett leende som går från ena örat till det andra och efter att han har släppt den ena efter den andra tafatta kommentaren så fattar jag att han raggar på mig. På Coop, någonstans mellan tulpanerna och hyllan med kattmaten. Tro mig, hans raggningsrepliker var så pinsamma och jag är fast på hans arbetsplats och står med en scanner med scannade varor som jag inte bara kan släppa och fly. Först undrade han vilken färg på tulpanerna jag föredrog, sen undrade han vad det var för ras på katten och om katten var en innekatt. Och när han trodde att han hade halva inne så frågade han vart katten bodde. Hela tiden med det djävla leendet som visade en ojämn uppsättning tänder och en halvmeter tandkött.
Trots att jag snäste av Coop-Casanova så hängde han som en julkula på mig ända till kassan och där lutar han sig lite snyggt mot pelaren som jag står och betalar mina varor på och ser sådär astöntig ut och undrar om jag har provat Semlorna i Coop-fiket. -Men skjut mig, tänker jag. Dissar jag inte Casanova så kommer jag få med mig eländet ända in i bilen så jag säger...-Hörru du, jag är faktiskt totalt ointresserad av dig och semlorna. Om det nu är möjligt så ler Coop-Casanova ännu bredare och säger att det gör inget för han har redan en tjej. -Men du kan väl hojta till om du ändrar dig, säger han käckt. Mmm, tänker jag och halvspringer, vetandes om att jag hellre fryser till is än överväger något där han är inkluderad.
Nå efter att flytt från Coop- Casanova och dumpat en son som har flyttat hem för att kompisen har flyttat tillhonom så njuter jag av en helt fantastisk söndag med hembakat i nästan 3 timmar. Väl hemma igen har de högre makterna sett till att sonen åter har hamnat hos mig. Denna gången med ännu en annan kompis. Det är derby på C More. Djurgården spelar mot Hammarby. Och katten har de stängt in i ett rum för han är översocial och det är svårt att se bengaler och mål med en katt som är all over you. Min katt är lite knas. Han har oxå lite svårt att ta ett nej. Jag släpper ut pälsbollen och börjar med middagen. Tack o lov, så vinner Djurgården matchen. Vi håller absolut inte på Djurgården men seriöst...mellan 2 onda ting, då får man ta ställning för det som är minst illa. Även om det innebär att ett skitlag som Djurgården vinner.
