Mina mjuka vänner

 Mina mjuka vänner

Rosa näpna kosor med en lika rosa tunga. Morrhåren som bevisar att ni är kloka och de kraftfulla tassarna som rosa och mjukt ligger i mitt knä eller mitt bröst om de inte river sönder min soffa eller mina tapeter istället för ert träd med massa tillhåll att leka i och gömmor att samla krafter från.

Ni ger mig så mycket. Varje dag ser ni mig och kräver att jag ska ta hand om er, ge er mat flera gå ger per dag ön ni egentligen behöver. Minst hälften av det ni får äta äta orkar ni inte och jag er det det för jag kan inte motstå er jaktlycka att få det.

Ni river mitt hem, välter mina blommor, ställer er för dörren och skriker om att få gå ut men vägrar sedan lämna hemmet efter att jag med motstånd från er sida har tråcklat på er era selen. 

Då ligger ni trotsigt på golvet i de mest fantastiskt avancerade yogapositionerna tills jag hjälper er av med selen som ni har fastnat i. Och så här håller vi på flera gånger, varje dag.

Men när jag grubblar så traskar ni fram med era varma kroppar och tittar på mig med era vackra och kloka ögon som jag vet har svaren på alla problem som någonsin kan uppstå och jag känner både glädjen och kärleken ni ger mig.

Era dofter ger mig ett rus när ni somnar vid mig varje natt och erat bus på morgonen ger mig en anledning att gå upp på morgonen.

Jag tittar med er och mitt hjärta svämmar över av kärlek för er. Jag önskar att jag var en av er och inte än av oss.

Framåt

 Jag är här nu

Med mod att våga och ett leende som styrka 

Magen säger att jag är redo och tankarna har kavlat upp ärmarna och är redo att stötta

Dagen som är ljusare än natten har kommit i ett kör nu

Natten som försvinner fortare än dagen är här

Jag har fått energi, det bubblar i min mage och jag är ivrig. Vad har världen att erbjuda mig. Vad vill jag springa till först? Hur många lärdomar kommer jag skratta åt?

Är det så här det känns att vara frisk från ohälsan? 

Tvivlens styrka

 Tveksamheten är min bästa livscoach

Hindrar mig från tvära navigeringar på en smal livsväg med höga dikesfall

Får mig att gå ut ur mig själv och möta det som ännu inte kommit 

Låter mig lyfta mitt pekfinger för att se åt vilket håller det blåser starkast

Var är mitt impulsiva inre

Var är drivkraften som inte tror saker utan vet

Vet att det finns stenar att snubbla på men de är så små så jag reser mig upp

Vet att det överraskningar som uppstår med nya möjligheter

Vet att även om jag missade solens nedgång idag och även hennes uppgång i morgon så är hon pålitlig och ger mig flera möjlighet varje dag att dyrka henne

Kom tveksamheten och gör mig redo att bemöta världen 

Visa mig de verktygen som behövs för att skapa min egen framtid

Rådgör med mig när jag springer för fort eller tänker för länge

Ge mig en dag att undra hur jag gör nästa bättre