söndag 23 juni 2019

Från känsla till ord

Silencium est divinum

Vem är den 
som ska öppna dörren till min sorgelabyrint 
Vem ska leda mig 
till sinnets trygga landskap där det som sägs
känns som fjädrar i själen

Sakta vill jag stiga ur min skymning 
och möta en tindrande morgon,
oh, ljuvlig kommer tillvaron att kännas 
där dagen skimrar av harmoni och sinnesro 

Att få mötas av änglar 
med porslinshy lik pärlemor
och en transparent kropp som jag kan se 
är rent och äkta. 

Äkta och rent 

Att få dela  sången änglar sjunger för mig 
med ord 
som lägger sig som gräddvita pärlor
runt mitt sargade hjärta.

På undersköna ängar 
ska vi dansa som om ingen såg 
strax innan daggen värmts 
från solens omtänksamma strålar. 

Om dagen ska vi lära oss 
om livets ljusa gåvor 
under en vackert blå himmel 
där molnen är vita 
och inget grått finns att hitta. 

Vi ska skapa en värld med våra goda tankar 
och vi ska fylla världen med så mycket lycka 
att vi kommer få tusenfalt tillbaka.
Om skymning ska vi inte vara skygga 
för med den så kommer stjärnorna att lysa
med sitt vackra ljusspel. 

Och vi ska inte känna rädsla för att sova 
för tystnaden kommer linda sina trygga famn 
runt våra själar. 

Silencium est divinum. 

Vi ska hänga upp våra vingar intill oss 

På våra bäddar
gjorda av moln på havet
som sakta vaggar oss till ro


Vi ska klä våra fötter i bomull 
och lägga våra tankar intill oss.  
Alla dagars slut har en vacker början på nästa morgondag.
Gårdagen kommer vi 
aldrig mer att minnas.

Sluta aldrig att drömma

Just nu verkar det inte finnas så mycket att hurra för. Kallt, isigt, en djävla massa virus och bakterier och folk som avlider på löpande ba...