Vilken fantastisk lösning jag har kommit på. Jag behöver vädra och det innebär att jag måste kasta ut katten i buren på tomten. En granne mittemot, som är arbetsskygg och sjukskriven har precis fått bebis med sin nya fru som han gifte sig med förra året. Honom ser jag ta mig FAN varje dag, hela djävla dagarna. Han påtar i trädgården och suger jämt på en äcklig cigarett. Men det är hur märkligt som helst för jag ser aldrig eller nästan aldrig frun. Det känns som att han har låst in sig och är sjukskriven för att vakta henne och nu även sin avkomma.
I normala fall så måste jag sitta ute och hålla pälseländet sällskap för att han inte ska skrika som en stucken gris men ibland är det så jobbigt att sitta ute för den arbetsskygga grannen vill socialisera. Jag tycker att han kan återvända till sitt jobb ist så kan han vara social där.
Så pälsen (katten) sitter ute i buren och jag inne. Jag gömmer mig för den arbetsskygga som dagen till ära har gått all in för trädgårdsarbete. Han har säkert varit ute tillräckligt länge för att röka upp 2 paket Marlboro och jag gömmer mig ute för jag orkar inte en minuts kommunicerande med någon.
Pälsen är ovanligt tyst. Visst han hörs då och då men han är så van att den arbetsskygga är ute så idag har han fått för sig att den arbetsskygga är hans kattpappa och följer hans påtande i trädgården. Då och då säger den arbetsskygga något till Pälsen eller jamar åt honom och jag är alldeles säker på att faderskapet har gjort den arbetsskygga extra tillgiven mot små väsen. Och katten, han är så störd så du behöver bara titta på honom så tror han att han är adopterad.
Äntligen fredag. Det har varit en lång vecka och jag har knappt hållit ända till mål. ATS är extra djävla jobbig och fuckar med min hjärna hela djävla tiden. Han har fått för sig att han ska köpa en lägenhet utomlands. Mmm, eller hur...? Det är jag som ser till att hans hem är städat och hans tvätt blir tvättad och att hans räkningar blir betalda. Jag är som en personlig assistent och jonglerar med två boenden och har ändå honom här varje natt. Så nu ska han köpa ännu ett djävla boende som jag ska ta hand om. Jag säger nej och ATS tjatar på. Rent juridiskt är ATS vuxen, har jobb och skulle kunna gå till banken och ta ett lån och köpa första bästa lägenheten av en mäklare. Banken skulle älska honom. Han skulle gå med på vad som helst. Amortering? Det vet han inte ens vad det är. Och iom att jag har hand om hans ekonomi så tror han att löner glider in på kontot och förblir där. Hyra, el och den där förbannade nätoperatören han betalar till verkan han tro kommer från mitt konto och hans lön samlas i en hög på bankgolvet.
När ATS har fått en idé så mal han 24/7 om det. Vartenda andetag, samtal och mess handlar om det. Han ringer t.o.m mig på jobbet och tjatar om det fast jag säger att jag är upptagen så ibland klickar jag bara honom eller skiter i att svara för han hindrar mig från att utföra mina arbetsuppgifter.
Att vara nära anhörig till en människa med ATS är väldigt påfrestande. Men jag tror ändå att det du får tillbaka av det här oförställda och genuint äkta från en ATS är en ynnest. ATS delar allt med mig och kämpar på, precis som jag och vi har ju bara varandra och jag skulle inte vilja andas ett andetag utan honom nära i mitt liv.
Idag fick jag en veckas ledighet i slutet av sommaren. Det ska bli så skönt efter att ha jobbat sedan april. Om ekonomis tillåter så blir det en resa utomlands. Till Rom tänkte jag. Men nu och i helgen ska jag bara äta och sova. Jag var bjuden till en student av en vän men jag orkar verkligen inte kommunicera med någon annan än mig själv och behöver återhämta mig.
I normala fall så måste jag sitta ute och hålla pälseländet sällskap för att han inte ska skrika som en stucken gris men ibland är det så jobbigt att sitta ute för den arbetsskygga grannen vill socialisera. Jag tycker att han kan återvända till sitt jobb ist så kan han vara social där.
Så pälsen (katten) sitter ute i buren och jag inne. Jag gömmer mig för den arbetsskygga som dagen till ära har gått all in för trädgårdsarbete. Han har säkert varit ute tillräckligt länge för att röka upp 2 paket Marlboro och jag gömmer mig ute för jag orkar inte en minuts kommunicerande med någon.
Pälsen är ovanligt tyst. Visst han hörs då och då men han är så van att den arbetsskygga är ute så idag har han fått för sig att den arbetsskygga är hans kattpappa och följer hans påtande i trädgården. Då och då säger den arbetsskygga något till Pälsen eller jamar åt honom och jag är alldeles säker på att faderskapet har gjort den arbetsskygga extra tillgiven mot små väsen. Och katten, han är så störd så du behöver bara titta på honom så tror han att han är adopterad.
Äntligen fredag. Det har varit en lång vecka och jag har knappt hållit ända till mål. ATS är extra djävla jobbig och fuckar med min hjärna hela djävla tiden. Han har fått för sig att han ska köpa en lägenhet utomlands. Mmm, eller hur...? Det är jag som ser till att hans hem är städat och hans tvätt blir tvättad och att hans räkningar blir betalda. Jag är som en personlig assistent och jonglerar med två boenden och har ändå honom här varje natt. Så nu ska han köpa ännu ett djävla boende som jag ska ta hand om. Jag säger nej och ATS tjatar på. Rent juridiskt är ATS vuxen, har jobb och skulle kunna gå till banken och ta ett lån och köpa första bästa lägenheten av en mäklare. Banken skulle älska honom. Han skulle gå med på vad som helst. Amortering? Det vet han inte ens vad det är. Och iom att jag har hand om hans ekonomi så tror han att löner glider in på kontot och förblir där. Hyra, el och den där förbannade nätoperatören han betalar till verkan han tro kommer från mitt konto och hans lön samlas i en hög på bankgolvet.
När ATS har fått en idé så mal han 24/7 om det. Vartenda andetag, samtal och mess handlar om det. Han ringer t.o.m mig på jobbet och tjatar om det fast jag säger att jag är upptagen så ibland klickar jag bara honom eller skiter i att svara för han hindrar mig från att utföra mina arbetsuppgifter.
Att vara nära anhörig till en människa med ATS är väldigt påfrestande. Men jag tror ändå att det du får tillbaka av det här oförställda och genuint äkta från en ATS är en ynnest. ATS delar allt med mig och kämpar på, precis som jag och vi har ju bara varandra och jag skulle inte vilja andas ett andetag utan honom nära i mitt liv.
Idag fick jag en veckas ledighet i slutet av sommaren. Det ska bli så skönt efter att ha jobbat sedan april. Om ekonomis tillåter så blir det en resa utomlands. Till Rom tänkte jag. Men nu och i helgen ska jag bara äta och sova. Jag var bjuden till en student av en vän men jag orkar verkligen inte kommunicera med någon annan än mig själv och behöver återhämta mig.
