måndag 22 april 2019

ATS och sömnångest

Mitt barn med ATS har en egen lägenhet men kommer ändå hem varje natt och sover hos mig. Jag har frågat honom varför och han svarar att han har ångest och kan inte sova hos sig själv och ligger vaken och är supertrött på jobbet. Jag vet att han har problem med ångest. Han fick insomningstabletter utskrivna ett tag och tog dem men ATS-personer är väldigt bestämda när de har fått en idé och han är strängt emot droger och räknar insomningstabletterna till sådana och vill inte ta dem. Han flyttade hemifrån förra året och har bott över ett år hos sig själv. På den tiden hade han haft en flickvän i ett par år som hade gjort slut utan att ge honom en förklaring som han kunde relatera till så då föll han ner i ett mörkt hål och ville inte leva längre och hans ångest blev så stor att han inte hanterade sitt liv alls. Han fick många utbrott och slog sönder många saker och väggar och dörrar. Han hotade mig och kastade saker på mig. Jag ringde polisen och vården och ingen av dem var till hjälp. Han gick och jobbade men kom hem och bara var ledsen i flera månader. Sen, helt plötsligt så sa han att han ville flytta hemifrån och att han hade fått tag på en hyreslägenhet så det gjorde han men han hade svårigheter med sömnen och det blev perioder då han sov hos sig och perioder han sov hos mig. Och nu verkar det som att han har gett upp. Den där lägenheten är hur som helst nödvändig för jag med min sjukdom och problem och han med sina gör att vi ofta är oense och bliv väldigt utmattade av varandra och då kan han gå hem till sig och vi får båda en möjlighet att samla oss.
Det är klart att jag vill att han ska sova hemma hos sig själv och det tror jag att han själv vill också men de som är experter på ATS säger att såna här saker tar tid och måste få ta tid.

Sluta aldrig att drömma

Just nu verkar det inte finnas så mycket att hurra för. Kallt, isigt, en djävla massa virus och bakterier och folk som avlider på löpande ba...