Mina mjuka vänner
Rosa näpna kosor med en lika rosa tunga. Morrhåren som bevisar att ni är kloka och de kraftfulla tassarna som rosa och mjukt ligger i mitt knä eller mitt bröst om de inte river sönder min soffa eller mina tapeter istället för ert träd med massa tillhåll att leka i och gömmor att samla krafter från.
Ni ger mig så mycket. Varje dag ser ni mig och kräver att jag ska ta hand om er, ge er mat flera gå ger per dag ön ni egentligen behöver. Minst hälften av det ni får äta äta orkar ni inte och jag er det det för jag kan inte motstå er jaktlycka att få det.
Ni river mitt hem, välter mina blommor, ställer er för dörren och skriker om att få gå ut men vägrar sedan lämna hemmet efter att jag med motstånd från er sida har tråcklat på er era selen.
Då ligger ni trotsigt på golvet i de mest fantastiskt avancerade yogapositionerna tills jag hjälper er av med selen som ni har fastnat i. Och så här håller vi på flera gånger, varje dag.
Men när jag grubblar så traskar ni fram med era varma kroppar och tittar på mig med era vackra och kloka ögon som jag vet har svaren på alla problem som någonsin kan uppstå och jag känner både glädjen och kärleken ni ger mig.
Era dofter ger mig ett rus när ni somnar vid mig varje natt och erat bus på morgonen ger mig en anledning att gå upp på morgonen.
Jag tittar med er och mitt hjärta svämmar över av kärlek för er. Jag önskar att jag var en av er och inte än av oss.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar